Kategori: Natur

Uppsala Kommun utrotar Råkan

Uppsala Kommun fortsätter att motarbeta den isolerade och nordligaste populationen av Råka, Corvus Frugilegus, som finns i Uppsala. Efter många år av rivning av bon under häckningstid så är den nu utrotningshotad. Uppsalas karaktärsfågel är snart borta. Det fanns i slutet av 1900-talet en population om drygt tusentalet fåglar. Nu är det bara ett hundratal kvar. Istället för att värna om denna specifika fågelart så forsätter kommunen att driva en hatkampanj mot den och och mot människorna i staden. En sönderbyggd förtätad stad, med slumkvarter istället för gröna parkmiljöer och en Uppsalaslätt där alla arter fortsätter att minska på grund av kommunens medvetna exploateringspolitik. Uppsala kommun driver sin antigröna kampanj i strid mot Sveriges miljömål om ökad biodiversitet och levande landskap. Råkan kan stå som en symbol för utvecklingen i staden. Det är inte bara Råkan som mår dåligt. I en undersökning 2018 så kom man fram till att människor i Uppsala mår som sämst i landet. Det är inte svårt att se att det hänger ihop. När man bygger bort alla parker och trädgårdar och förtätar staden i en total avsaknad av genomtänkt arkitektur så mår också människorna dåligt. Ingen vill se ut genom fönstret och titta in i en vägg på ett annat hyreshus och in i lägenheter där andra människor bor. Man vill se ut mot en grönskande natur och andas in en frisk fläkt från blommande växter. Det var inte länge sen som kommunen hade som mål att öka grönytorna i staden. Nu har man tvärvänt och bygger bort allt som man kan byggas bort för att bygga för fler människor i en stad som redan är gravt överbefolkad med allt ökande sysslolöshet och ohälsa, ökande våld, buller, miljöstörningar... Även Uppsalaslättens jordbruksmark krymper mer än någon annan jordbruksmark i landet. Man bygger baracker på den, vilket i sig är ett grovt brott mot framtidens ökande krav på ökad produktion av livsmedel.

Där jag bor på Uppsalaslätten så häckade Lärkfalken på en skogsholme fram till 2017 då Uppsala Kommun kalhögg hela den fina skogsholmen till ingen nytta alls. Den var en artrik parnass för vilt och fåglar som man borde lämnat för fri utveckling, nu är den ett oframkomligt hygge med några döda tallar kvarlämnade.  Storspoven kunde höras drilla över slätten fram till slutet av 1990-talen. Den är nu borta. Till och med Sånglärkorna har svårt att klara sig i den monokultur som Uppsala Kommun underhåller genom att inte ens leva upp till de egna löftena om att kommunens jordbruksmark ska bestå endast av ekologiskt jordbruk...  Insekterna minskar i ett brutalt tempo som är utan motsvarighet. För inte så länge sen hörde man vårtbitare spela överallt nu i de mörknande augustikvällarna. Nu är det bara enstaka... I utelyktans sken dansade insekter, nu är det tomt...

Är Uppsala Sveriges mest förfallande kommun och stad? Full fart mot kollaps och en falsk propagandakultur om en osynlig och obefintlig strävan mot hållbarhet. Gröntvättningens huvudstad...

Uppsala är en av de få kommuner i landet som inte ens har en kommunekolog eller kommunbiolog, inte en! Avdelningen för ekologisk hållbarhet, som den heter, består inte av en enda biolog eller ekolog... Den består av miljötekniker vars uppgift är att dölja förstörelsen av kommunens naturresurser och att ge skenet av en hållbar utveckling..

Råka är bara en liten del av förstörelsen, men en symbolisk del!

 

Länkar:
Råkinventering 2018

 

Vårprimörer

22 Maj. En solig dag och en lång dag i trädgården.

Dagen började med en Ängshök som flög förbi norrut. En blå hane. Den följde ån på slätten och jag såg den bra i tubkikaren med morgonsolen i ryggen…

Dagens rätt blir Nässelsoppa. Det är en av de fina vårprimörerna som inte finns att köpa, men finns alldeles gratis nästan överallt i landskapet. Jag brukar klippa topparna med en sax, det är för pilligt att bara ta småbladen. Sen kokar jag ett tag i lämplig mängd vatten och därefter mixar jag med mixstav så att det blir en fin och gräddig konsistens. Man kan blanda till vad man vill och har. Jag har Timjan, Salvia och Persilja att ta av i trädgården och vitlöksbladen är en glömd delikatess, de smakar som vitlök, men lite mildare kanske. De fungerar bra som krydda i sallad eller som i det här fallet i en nässelsoppa. Läs hela artikeln

Påsktuppen

DET ÄR PÅSKAFTON år 2020 och jag gräver ett avloppsdike från huset. Under en paus med hackan reser jag mig upp och ser en fasantupp som står under plommonträdet bara 15 meter bort. Den krafsar med fötterna på marken och letar fram solrosfrön från fågelmatningen… Bara några minuter tidigare hade jag hört den ropa bakom huset. Det högljudda skriket kan skrämma slag på den som står nära och det är meningen att det ska höras långt. Galandet efterföljs alltid av ett kraftigt och demonstrativt vingbuller. Tuppen markerar revir och det gör den oftast från toppen av en stor sten…
Det är ju trevligt att jag fått en tupp på tomten. Den ses sällan till här på Uppsalaslätten. Fasanen har blivit allt ovanligare i jordbrukslandskapet precis som alla andra djur och fåglar pågrund av hänsynslös exploatering av åkerareal för mest möjliga vinstuttag med minsta möjliga återersättning. Min påsktupp går värdigt omkring här nu och det är just i mars-april om tidig vår som fasantupparna installerar sina revir för att locka till sig honor.
När den står där och krafsar efter solrosfrön på marken så hör jag ibland ett kuttrande kacklande ljud från den. Jag visste faktiskt inte att fasaner hade ett sånt läte. Det är mycket lågmält och hörs bara några meter. Det påminner lite om tamhönsens kacklande, men är väldigt lågmält och liknar också ett duvkuttrande. 4-5 gånger upprepas det vid varje tillfälle… “krrrr-krrrr-krrrr-krrrr-krrrr”

Läs hela artikeln

Fyra sorters Kantarellsmörgås

CANTHARELLUS OCH CRATARELLUS

STEKTA GULA KANTARELLER OCH TRUMPETSVAMPAR

RÅGKUSAR MED FYRA SORTERS KANTARELLER

DET ÄR INTE VARJE höstdag jag kommer hem med fyra sorters kantareller, men den 9 september 2019 blev en sådan dag.

Det var blött i skogen efter regn och mulet över hela himlen. Ingen vind nådde in bland träden och det var fortfarande sommarvarmt i luften med ca 17 grader.
Tanken hade från början varit att bara ta en sväng upp i skogen för att plocka lite till en kantarellsmörgås... Det blev som alltid, inte som jag tänkt mig. Det är också en av de mest inspirerande och fascinerande konsekvenserna av att röra sig i naturen, man vet aldrig vad som ska hända. Det är ett slumpspel med väder, vind och tillfälligheter... Jag gick i riktning mot den plats där jag hittat gula kantareller förra året och som inte låg så långt bort, men på vägen dit hittade jag Trattkantareller och även om det var få så var de ganska stora redan, vilket jag inte väntat mig.

Läs hela artikeln

Fadder åt en Tornseglarunge…

DET VAR DEN 30 JULI 2019... En varm dag och jag kom cyklande på grusvägen där jag fann en fågel ligga på gruset. Jag stannade och plockade upp den. Det var en Tornseglare och som jag vet så har Tornseglare väldigt svårt att lyfta från marken om de av någon anledning hamnar där. Det här var uppenbart en unge. Den hade korta vingar och stjärten var inte heller fullt utväxt... Jag provade ändå att slänga iväg den högt upp i luften för att försöka att hjälpa den att flyga... Den flög, några meter, sen kraschade den i rågåkern och klamrade sig desperat fast i de översta stråna... Jag insåg att den inte var mogen att flyga ännu och jag kunde inte annat än försöka att hjälpa den, trots att jag vet hur svårt, utsiktslöst och tidskrävande det är att ta hand om en fågelunge... Troligen är det en drift hos människan, att ta hand om små liv, inte bara våra egna ungar, utan även allt annat som verkar hjälplöst och litet...

Läs hela artikeln

Insekterna har minskat med 75% de senaste 30 åren…

I EN  FORSKNINGSSTUDIE sammanställs resultaten i 73 rapporter om insekters populationsförändringar de senaste 30 åren. De flesta rapporterna är från Europa. De visar på tämligen chockerande förändringar i entofaunan. (https://journals.plos.org). Det är tyvärr inte den enda, utan det finns tvärtom ganska många och tydliga resultat från inventeringar i hela Europa som tydligt pekar mot en konsekvent minskning av insekter.

Läs hela artikeln

Sensommar på Uppsalaslätten

Tistelfjäril på Vägtistel

Silverstreckad Pärlemorfjäril på Kungsmynta

Slåttergräshoppa

FÅGELSÅNGEN HAR TYSTNAT. Nu i slutet på juli är det bara Koltrasten som sjunger lite kort om morgonen och en Morkulla som drar förbi och spelar över träden i gryningen. Jag hör en Vaktel slå några slag i natten ute på fältet och det är väl en av de mycket få positiva inslag i landskapet att den tycks öka något. Den Grå flugsnapparens ungar har lämnat boet i husets norrgavel där de bodde i en ventil och nu hör jag inga varningar och ser inte till familjen som dragit iväg... För inte så länge sen så var den Grå flugsnapparen en av Sveriges vanligast fåglar. Den är en insektsspecialist och eftersom insekter har minskat dramatiskt så har också den Grå flugsnapparen minskat... Här på Lunda är det bara ett par i år, det brukar vara 3-4 st...

Men nu är det istället fjärilarnas och gräshoppornas tid... Det vimlar av vitfjärilar över Uppsalaslätten, Kålfjärilar och Rapsfjärilar i tusental virvlar till synes planlöst över fälten. De är helt dominerande och det innebär att det i stort sett är omöjligt att odla kålväxter som Broccoli, Grönkål och annat här utan mycket omfattande skydd. Denna överrepresentation av en insektsgrupp är ett resultat av en monokultur i jordbruket.

Läs hela artikeln

Historisk invasion av Tistelfjärilar

Tistelfjäril

 

PÅ DANMARS LUNDA utanför Uppsala har det under dagen den 7 juni passerat Tistelfjärilar från NO. De flyger mot S-SV och kommer i en strid ström om 10-30 individer per minut genom skogen som flyger ut mot fälten. Några stannar och dricker lite vatten eller nektar från Syrén eller andra blommor... Det här fortsätter timme efter timme och innebär att tusentals Tistelfjärilar har passerat under dagen bara på Lunda! Det här är kanske den största invasionen någonsin av Tistelfjäril i Sverige.

Läs hela artikeln